Sweden Rock Review + Bandsummeringar

Japp, nu kommer den efterlängtade uppdateringen från Sweden Rock Festival.
Vi började väl 08 på morgonen att åka i en Golf från 50talet utan airkondition, så snittvärmen i bilen ner till Sölvesborg var väl omkring en 39-40 grader. Men det gick rätt bra med tanke på att man inte var bakfull!. Så i våran bil var det Staffan, Jonas, Wallin och jag, och på vägen ner köpte vi allt vi behövde som stolar, öl och partytält. Efter ungefär en 11timmar lång resa (ca 7timmar i bilen) var vi framme. (Kändes dåligt gött)
Eftersom jag inte har antecknat nått dag efter dag så kommer det inte bli så exakt daglig punktform utan det man kommer ihåg.

Stekarstaffan gottar sig i 40gradiga bilen

Jag i ugnsdelen på bilen

Jonas egna uppfinning mot drag(en tidning)

Jonas hade en lustig volym på sitt hår, och med allt drag så lyfte hans hår genom takluckan

När vi hade kommit fram och fått all packning ner i hörnet på campingen som team malung alltid brukar ha slängde man upp sina camping-deluxe stolar och tog första ölen då var klockan kanske 19.00.
Efter en timmes såsande i det sköna vädret hade alla anlänt från olika delar i sverige och vi satte upp partytälten, vi hade 6styckna tror jag men vi tyckte att det skulle räcka med 4 och det gjorde det.

Första skålen då alla fortfarande var i skick

Inte så mycket mer att säga om första dagen(tisdag) utom att alla var så överladdade att man äntligen var framme att brännvinskapsylen haltade av lite väl lätt. Man gick in i dimman rätt fort och somnade väl vid en 02.00.

Jonas hade tagit en stänkare eller två för mycket(han snackade för övrigt bara malungsmål och var till 50% av tiden helt omöjlg att förstå för folk som inte var från Malung)

Nästa morgon vaknade jag att jag hade andnöd, jag tänkte vad i helvete har jag legat på nån groggkopp med lungan. Sen insåg jag att det lätt var en ~50 grader i tältet. Kände mig för övrigt förvånande fräsch efter gårdagen och tog mig första klivet ur tältet. Var fortfarande så dyngrak att jag hade problem att stå! Var iaf helt övertygad att klockan vad kring 11 eftersom det var så himla varmt ute(inget emot tältet) Men mot min övertygelse var klockan kring 08.00 på morgonen. Vad hade man för val, det gick inte att sova, man var fortfarande full och det satt redan ett tiotal personer och drack öl. Det vara bara köra en Kickstart'my'liver med en redig morgongrogg.

Något så här såg det ut på morgonen, inte allt för högt tempo men det går frammåt

Men priset med att vara hårdrock har sina konsekvenser, notera kattstryparna man fick sig fastkilade med!

Zoa som är festivalhjälten när det gäller att slockna, fick sig också en kattstrypare runt groggmuggen

Det är alltså onsdag nu och man har väl vaknat till livet efter ett tag, det är alltså idag första dagen för banden att dra igång. Vilket var för första gången på Sweden rock, alltså att det börjar på en onsdag. Självklart var man lika asad hela dagen som man var på morgonen och såg inget av banden(grr) hade velat se Canadensiska Annihilator. Dagen slutade iaf inte som väntat och man däckade bort.

Så nu var det alltså Torsdag, man vaknar självklart upp helt förstörd av det 50gradiga tältet. Man flydde ut och klockan var ännu en morgon 08.00 då man möttes av en 10personer som sitter och tar sig en. Idag hade jag iaf bestämt att det ska bli att kolla band, och det vart det! klockan 12.00 började Dark Tranquillity lira ett band man velat se live sen många år tillbaka! Så efter några stänkare till drog några tappra in på festivalområdet vart det nästan var tomt ännu och ställde oss framför scenen efter ett självklart tacosnack.

En review om alla band jag kollade kommer i ett enskilt inlägg senare.

Hände väl inget särskilt denna som vanligt soliga dag med en dagsvärme på dryga 30grader i skuggan. Man sitter mestadels och tar det lugnt under partytälten och har det mysigt och lyssnar på musik. Förrutom Dark Tranquillity var jag och såg Dimmu Borgir och kvällens headline Heaven & Hell bestående av Black Sabbath med Dio i fronten.

Efter det var man väl tillbaka till campet vart det till 100% alltid sitter nån eftersom alla lyssnar på så olika musik, det hade blivit mörkt och ökenkylan hade börjat dra sig över campet. På dagarna är det noll moln och så het sol så jag vet inte, och på nätterna krymper plusgraderna ner ända till +5 bara(2år sen hade dom -2 grader på natten) Så man försökte väl sitta och dricka alkohol men det vart så himla jobbigt så man gick och la sig i sovsäcken och somnade rätt fort.

Det var helt sjukt kallt om nätterna förhållande till hur det var på dagarna, på bilden har vi Stiv som egentligen heter Mats Erik. Ingen verkar ha en förklaring till hans smeknamn. Damen i filten är Madde från Sälen.

Eftersom det var så himla varmt hade jag hunnit bränna sönder mina armar rätt ordentligt så det vart skärpning med att använda solskydd.

Wallin tog reda på solbrännan!

Så det var alltså Fredag nu och nu började ana varför detta marathon i alkohol aldrig slutade, men det var inte så mycket att göra förrutom att bita sig groggkanten och svälja. Som vanligt var det helt sjukt varmt och man kunde inte sova länge än till 08.00 och inga moln på himmlen. Så man fick sörja sig under partytälten och dricka bort värmen. För övrigt ligger Norje 500meter från havet så idag skulle det bli bad. Man blandade sig en 1.5liters grogg och slevademed sig några cider och drog ner på beachen. På beachen var det lika mycket folk som det är överallt på SwedenRock, man hade inte så mycket val, bara av med kläderna och visa Kiruna-brännan kombinerad med en välodlat cola-kista. Sen löpte man ut i det 100meter långgrunda vattnet, vilket inte var det fräschaste eller det varmaste. Det var fyllt med alger, men vem brydde sig. Det var svalkande och uppfriskande och det var det närmaste man skulle komma en dusch på 5dagar.

Har inga bilder hur det såg ut nere på beachen, men det var fint förrutom det rökande pappersbruker på stranden mitt emot. Och till skillnad från skånepacket som posande nakna satt och skrek TIMMY i 30minuter så var det riktigt skönt.

När man kom tillbaka var det bara att fortsätta grogga tills nått värt band började spela och det första värda som man skulle gå och kolla var Kreator och White Lion, som självklart spelade samtidigt så truppen delades upp mellan dom två banden. Jag vart och kollade Kreator med några fåtal andra medans majoriteten helt enkelt bara inte kunde missa hitlåten When the children cry.

Bandsummeringen idag för mig var Tyr (vikingabandet) Kreator och Tiamat, Aerosmith lirade som huvudnummer på kvällen men efter ett tappert försök att sträcka sig in i tältet och ta på sig en tjockare tröjja vaknade jag upp dagen efter istället.

Då var det alltså lördag, samma visa bara att jag låg med alla kläder på och det vart extra varmt, göra en Steven Seagal rullning ur tältet och sätta sig på dom fåtal stolar som fanns kvar. För vi hade nämligen Ubbe-stolklyvare och Borse-fullpåse i campet då ingen stol gick säkert.

Ubbe-stolklyvaren


och Borse-fyllpåse

För vad som hände på morgondagen kan folk tro "hur kunde du missa Aerosmith", helt ärligt talat hade jag nog hatat dom mer än vad jag hatar svensk punk och Ramones. Så inget gick förrutom vadet att försöka pricka femkronor i Steve Tylers enorma gap. Hur som helst var det äntligen lördag, folk som skulle köra bil drog ner på växeln medans dom som inte skulle köra körde på som vilken dag som helst, dvs total nerasning.

Nej jag gillar inte Ramones, Stiv tyckte det var skoj eftersom jag är nog den enda i världen som verkar hata Ramones. Men glada är vi iaf

Idag var det alltså Lördag, dagen då det skulle spela mest intressanta band för min del och jag var riktigt peppad, så jag ansträngde mig för att inte ta för mkt brännvin och somna!
Lyckades galant med det och denna lördagseftermiddag var nog den varmaste hittils, så det vart en outhärlig plåga att stå och kolla två styckna band irad med solen rakt på himmlen.

Bandsummering för lördagen var i ordning: Falconer, Blind Guardian, Iced Earth, Motörhead och Scoprions.

Eftersom nästan alla gick på halvgas och var rätt slitna i allmänheten var stämningen i campet ganska nere, men det gick för sig med lite väl sönderspelat festivalmusik.


Har nog inte så mycket mer att tillägga förrutom att detta har tagit så förbannat jävla länge!
Men ännu tar det inte slut, jag har bandrescensioner att göra + att man måste utnämna alla hjältar vi hade i årets camp i olika kategorier.


Vi börjar med Snackman of the year:

Med sin ganska smala figur lyckades Söder äta för enorma 2500kr på 5dagar. Var svårt att se han utan en bit mat i handen.

Bakfyllan of the year:

Konrad som egentligen heter Andreas prickade första platsen med egentligen en ganska tam motståndarbas med att börja morgonen att somna utanför tältet, vidarefölt av att spy lite och sen inte ha förmågan att röra på sig under flertalet timmar.

Napman of the year:

Zoa må ha några fler år på nacken än dom andra men ingen har mer talang än att ta sig en lutare i stolen nykter som full. Han har endå vart i festivallivet sen han var dryga 15bast.

Kändisen of the year:

Det var tydligen inte lätt att vistas kring Henke Levin när man skulle gå till konserter, tog tydligen en extra timme att gå till festivalområdet för att folk ville ha fotografi av han. Han hamnade till och med i Aftonbladet! Kolla lyckan i ögat när han lyckats penetrera en ölburk med våran ickefungerande lykta.

Busshjälten of the year:

Man var inte den enda Kirunabon på Swedenrock utan vi hade en till som bussade hela vägen ner till Sölvesborg, 200+ mil fram och tillbaka för att se lite band och ta sig en öl med massa påsar! Inte många som klarat det!

Årets Festivalhjälte var den tuffaste att utsé, det stod mellan Wallin och Znoza. Znoza var den som var uppe varje morgon och drack Loka groggar ur 33or men utöver det lyckades somna i pissrännan. Wallin var väl den som sov minst och lyckades med att röka upp 15 cigarettpaket på 4dagar som dessutom fick låna lite extra den sista dagen.

Dom får sig nog en delad plats :)

Znoza som står på knäna bredvid en aningen trött jag.

Wallin som posar med Henke Levins hjälm

Så, det fanns massa hjältar under årets Sweden Rock men dom här var dom mest värda och nämna, man får iof inte glömma Stolklyvar hjälten som ganska uppenbart gick till Urban med sina cirkus 4stolar pajjade.


------------------------------------------------------------------------------------


Här kommer den lovade bandrecensionen.

Dark Tranquillity(metal)
Bäst: Lost to Apathy
Sämst: Sångarens varierade stämma

Första bandet jag såg var som tidigare sagt Dark Tranquillity, dom spelar s.k göteborgsmetal och är bland dom första i den genren. Dom började som sagt spela 12.00 på morgonen och fick endå ett bra publikstöd till en början.
Mest nöjd var jag att dom tryckte på bra med låtar från Damage Done och favoriten The Treason Wall.
Dom körde otroligt tight förrutom att sångaren var lite slirig om man ska vara petig och jämnföra hur det är på skiva. Han var då livlig och påminde lite om en hippie.



Paasen's betyg

Dimmu Borgir(black metal)
Bäst: Kan inte deras låtar, men deras trummis visade hur man sågar på dubbelkaggen
Sämst: Norrmän är alltid sämst

Dom levererar en mäktig scenshow och helt ok musik, är inte direkt ett superfan av black metal eller av Dimmu Borgir. Men jag ångrar verkligen inte att jag såg dom.

Paasen's betyg



Heaven & Hell(gubbmetal)
Bäst: Dio sjöng tight även fast han är typ 90bast
Sämst: Dom spelade inga hitlåtar antingen från Sabbath eller Dio

Heaven & Hell är om inte folk vet Black Sabbath med Ronnie James Dio som faktiskt vart medlem i Black Sabbath efter Ozzy drog. Men för att inte förvirra folk så döpte dom om sig till en skiva där Dio sjunger(Så folk inte ska bli sänkta när dom ser Black Sabbath, och ist för Ozzy står det nån ful gamling med en jätteflint) Dom spelade som sagt inga hitlåtar, inge Paranoid eller Iron man osv :( Dom var helt enkelt bara sämst.

Paasen's betyg

Tyr(metal)
Bäst: Hade inga förväntningar, så var dom verkligen urbra.
Sämst: dom spelade 12.00 när det var så varmt att andningen vart ett problem.

Tyr är verkligen inget känt band, dom kommer trotsallt från Färöarna. Japp det finns faktiskt, riktiga vikingar dessutom(ligger mellan Island och Norge) Dom blandade engelska med färöiska
som var rätt fräckt. Så om ni stöter på Tyr i musiksammanhang så bör ni ge dom en chans. Dom är värda en 3a men pga av deras bassist var så förbannat grym så får dom en 4a.


Paasen's betyg
Kreator(trashmetal)
Bäst: Inga förväntningar här heller, så levererar dom en sån smocka med tryck att man vart helt ställd
Sämst: Hans mellansnack i nån konstig satanistisk röst om politik fick en att skämmas att man hade långt hår.

Kreator är ett band som tryckt på bra länge, dom spelade urtight och dom gjorde ett sånt bra gig. Bra tryck bra tighta. Inget mer att säga. Festivalens största överaskning jämnte med Tyr.

Paasens's betyg
Tiamat(death/goth metal)
Bäst: Att jag gick i god tid
Sämst: Att jag gick dit

Hade hellre suttit med hörlurar fasttejpade runt öronen med bara svensk punk och Ramones i timmar än att höra dom spelar klart.

Paasen's betyg
Falconer(cpmetal)
Bäst: Clarion Call
Sämst: Att dom tvingade alla som ville höra Clarion Call att vänta till sista låten

Aldrig hört några så kassa live jämte mot skiva, skäms att jag ens gick på denna spelning. Förbannade påse till sångare som gick ens rörde en fot. Bara stod där och såg gammal ut.

Paasen's betyg
Blind Guardian(Power Metal)
Bäst: Valhalla allsången
Sämst: 15minuter Yawnrace med and then And then there was Silence

Har velat se detta band i jag vet inte hur många år, och äntligen fick man se dom. Hansi på sång kan inte bli bättre live! Han låter tom bättre än på skiva, sen att folk säger att han var tråkig och bara luffsade. Vem bryr sig? Inte då jag, var i exstas hela spelningen och dom spelade i principen bara stora hitlåtar som Nightfall, Welcome to Dying, Bard's song, Mirror Mirror och öppningslåten Into the Storm. Swedenrocks största band i mina ögon och för mig kan det inte bli mycket bättre. När efter en låt slutat så började publiken spontansjunga Valhalla refrängen, han vart helt ställd! Då var gåshuden inge skit. Och vem kan glömma allsången till the bard song.

Paasen's betyg

Iced Earth
Bäst: När Schaffer trycker på med guran efter första delen i låten Iced Earth
Sämst: Dom spelade uhm 30minuter för kort?

Också ett band man suktat efter att se live länge, hade inte så stora förhoppningar eftersom orginalsångaren inte var kvar, dom levererade helt ok förrutom att deras låtval skulle kunna vara som att Metallica bara spelat en livespelning från St.Anger. Nya sångaren passar helt enkelt inte in i deras musik.

Paasen's betyg
Motörhead(Hårdrock)
Bäst: Lemmy lät som en full hulligan som tagit sig en pilsner innan spelningen.
Sämst: Förbannade 10minuters trumsolo

Förväntade mig inte alls speciellt mkt av Motörhead, dom kom in. Och dom levererade ungefär vad jag trodde dom skulle göra. Bra tryck och bra speed. Kan inte glömma deras egentligen enda storhit Ace of Spades.

Paasen's betyg
Scorpions(Smörrock)
Bäst: Winds of Change
Sämst: Ze germans skulle spela massa nytt crap

Var min 4e spelning irad utan att få ta en ordentlig vila, benen var helt sargade och dom segade på nå helt sjukt mkt och fyllde ut med så jävla mycket bajslåtar att man grät. Enda gången jag kan holla med Aftonblades kanske sämsta resencent Emo-Ghran. Scorpions körde ett sånt marathon att man ville slå sig själv i koma och vakna när spelningen var slut.

Paasen's betyg